Tristess

Blåser fortfarande.

Samtidigt var Obama i Polen. Det är rolig ... eller inte. Han sa många ord men inte lovade något konkret. Oj, vad var han rörd av polska hjärtlighet! Oj, han måste göra allt som möjligt att Polacker kan åka i USA utan visum! Jag skrattar i själl - finns någon som tro att Polacker tror på dessa löften ? Kanske bara polska politiker.

Tråkighet gör mig bitter.

Dagarna springer bort så fort. Maj avslutning. Man räknar: juni, juli...Augusti kommer hösten igen. Och snabb kommer vintern igen fastän man har inte hunnit at njuta av värmen.
Mitt livet är frusen, det känner jag ofta. Mitt livet här i Sverige. Ingen arbete. Inga vänner. Inget händer. Jag lever som i hibernation. Väntar när mitt liv börjar igen.
Vad gör jag här ?
Studerar svenska och enegelska. Tittar serier. Läser böcker, inte så mycket. Jag bara finns som mamma, mormor, fru.
Jag saknar sällskap. Att prata om böcker, politik, psychologii, killar. Att ha någon vid promenad. Någon på min ålder, någon som förstår trots språkbariärr.

Arg

Fann! Fann! Jävla!

Varför finns bara en, den enda plats i förskolan för Zuzia?
Bara den skolan där läser bara utomlandska barnen - utomlandska betyder att de flesta är arabiska eller thailändska. Ja, en dag arbetade jag i den skolan och på kylskåpet fick jag se skrivna ord på svenska och arabiska. Hallå! Det skolan ser ut som något getto - bara mörka ansikter man ser runt. Och efetr min arbeta fick jag dålig intryck om den plats. Är jag konstigt om vill att Zuzia har riktig svensk sällskap ?

Jag tycker att i skolverket görs det avsiktligt att placera utomlandska barn bara i en plats. Varför våra kompisar hade inga problem att placera barn i den skolan som vill ? Därför att dem har svenska efternamn?

25-te

det betyder man måste betala räkningar.
Varje 25 dag börjar jag med bank sida och räkningar, annars är jag stressad och mina händer skakar när jag öpnnar banksidan. Det är resultat av magra år. Rädsla för brist på pengar.

Min dotter har muntlig prov i SFI i morgon. Om det går bra slutar hon SFI efter bara half år.

Blåser. Och blåser. Och igen båser.

Blåser det igen. Vädret är konstigt: inte kallt, inte varmt. Huvudverk.

Jag saknar tålamod till Zuzia och min dotter idag. Man ibland behöver tid bara för sig själv att vila, att göra vad gillar. Utan att prata med barn, utan att titta på barnbarn. Trots att man älskar dem så mycket.
När Zuzia är med mig kan jag inte skriva på datorn. Zuzia tycker mycket om den. Särskild min bärbar eftersom hon kan röra den, klappa den och i den. Lyssna sånger.
Det är jobbigt då och då.
Usch...När slutar blåsa? Jag är mycket irriterad över den vinden.

Igår fick jag först, svenskt komentär. Det var snäll! Jag var glad. Tack Monika!

Svenska filmer

Jag hörde om en komedi -"Göta Kanal". Frågan: finns den film i biblioteket ? Andra frågan : finns i filmen text som kan man läsa samtidigt med röst ? För mig blir det mycket lätare att titta filmen med texten - om jag förstår inte röst kan jag läsa.
Andra filmen som jag är intreserat av heter "Harry och Sonja" .

Alltid något

Solen vaknade mig.
Det är det tycker jag mycket om: svensk våren och sommaren. Långa, långa dagar, grön omkring, solen skiner ofta trots att blåser det.
Men finns något som stör.
Luften lukt i min stad. Stinkar gödsel, soppor och något från Fazer. Sällan är dagar utan stinka.
Alltid något.
Min familj sover nu så måste jag sitta stila att vakna inte dem. I Polen på sådana morgonar gick jag till skogen med min hund och kammera. Hunden var glad, jag var glad, kammeran var nära att spricka av bilder.
Ech....Längtar jag dessa dagar.
Hunden har gått bort för nästan tre månader sedan.
Tysssst...Nu springer hon i himlen och lider inte kvar.

Det var bra idee att skriva svensk blog trotts att ingen läser. Jag måste hämta nya ord från leksikon. Thank you, mister Kubitsky!
Ingen läser mig etersom jag läser ingen. Jag försökte hitta några, intressanta bloggor ( bloggar?) men dem flesta personer beskriver sina hobby "jag tycker om handla". Är faktiskt dem flesta så toma ?
Jag har hittat några som man kan läsa, i alla fall. Men vågar jag inte skriva något.
Kanske någon gång...

Möte

Igår traffade jag Gulsis dotter första gång. Så liten är hon! Jag glömde: Zuzanna var så liten också ? Nej, hon var storre, faktiskt längre. Tiden går fort - lilla Bi snart blir stor. Jag sa till Gulsi:
- Njuta av varje stund med bebisen, dem passerar så snabb. Bara en ögonblick och istället bebisen har man en vuxen hemma.
Men hon tror inte mig, tänker jag. Om 10 år kommer hon att förstår mig.

Ny dag

Jag vaknade och hörde en röst. Någon sjungde, pipade, snackade...
Vad skönt ljud! Min lilla solen. Zuzia.
Man tittar på bebisen och vet äntligen: vad är viktigare.
Men nu är dags ätt lämna bakom sig ilska och myteri. Dags att gå till skola igen och igen börja en kämp med system. Men vad hände med hoppet ?

OK

Slutligen klagar.
Idag solen skiner. Hmmm...solen sken för 5 min sedan. Men finns en hopp att kommer tillbaka. Solen och hoppen.

Och min lilla Zuzanna, Zuzia, kommer från Polen. Hon är min sol.

Allt måste ordna sig. Jag måste tro på Gud. Gud vet vad gör. Kanske behöver jag den tid utan arbete.
Men Gud, hallå! Tänk, att jag behöver pengar också. Glöm inte, okej ?

Vad ?

Jag skulle försöka att skriva något här. På svenska.
Varje dag, några meningar.
Så...( Det är inte okej börja "så", jag vet).

Idag är jag deprimerad. Jag måste arbeta, men det finns inget arbete för mig i min stad. Jag är inte ingenjör, läkare, dataprogramist. Jag är inte sjukskoterska, kan inte engelska, min svenska är inte perfect, också. Ingen körkort, inga särskilda talanter.
Över 45 år, så lite för gammal att studera i en hög skola.

Vad ska jag göra ?
Gå till arbetsförmedlingen och säga: jag vill ha aktivitstöd ? Nej! Det vill jag inte.
Jag vill, jag behöver att arbeta!

Vad det blir vidare ?
Jag kan inte komma tillbaka till Polen: min man jobbar här, min dotter och son studerar här, min dotterdotter är här och kat också.

-------

Gulsi fick en dotter. Jag väntar dem från sjukhuset...
Gulsi är min vännina.